Decoyeffekter

Decoyeffekter, eller asymmetrisk dominans, är en psykologisk bias inom beslutsfattande och beteendeekonomi där närvaron av ett tredje, undermåligt alternativ förändrar val mellan två ursprungliga alternativ. Det nya alternativet kallas en decoy eftersom det fungerar som ett lockbete som gör ett av de första alternativen mer attraktivt i jämförelse.

Så här fungerar det i princip: två alternativ, A och B, finns tillgängliga. Ett decoy-alternativ C placeras in som är sämre än A på alla relevanta attribut och ofta dyrare eller mindre kostnadseffektivt än A. Jämförelsen mellan A och B upplevs då A som mer fördelaktigt relativt B tack vare decoyen, vilket ökar sannolikheten att välja A. Decoyen är tekniskt sett dominerad av A men är inte av B på samma sätt, vilket skapar en känsla av relativ överlägsenhet hos A.

Historiskt uppmärksammades effekten i forskningen av Huber, Payne och Puto 1982, som visade hur tillägg av asymmetriskt dominerade alternativ kunde styra preferenser i konsumentval. Sedan dess har decoyeffekten studerats i olika sammanhang, särskilt inom marknadsföring, prissättning och produktdesign. Resultaten visar att effekten ofta förekommer men att styrkan varierar beroende på sammanhang, kategori och individens preferenser. Kritiker påpekar bland annat att effekten kan vara skör och underlättas av experimentella förutsättningar; reproducerbarhet och ekonomisk praktisk betydelse varierar. Decoyeffekten är en del av bredare begrepp som kontextberoende val och attraktions-/kompromiss-effekter i triader av alternativ.