Daggmaskar

Daggmaskar är en samlingsbeteckning i svenskan för olika marina ringmaskar tillhörande gruppen polychaeter, inom ringmaskarna (Annelida). De är vanliga i världens hav och finns från strandnära zoner till djuphavet. Daggmaskarna uppvisar stor variation i längd och utseende. Kroppen är segmenterad och bär borst längs kroppen på parapodier. Dessa borst används för framdrivning och i vissa arter för andning. Många arter lever i sand eller leran och bygger rör eller gräver sig ner i sedimentet; andra är fria och rör sig genom sedimentet eller vattnet.

Ekologi: Daggmaskar är ofta detritivorer eller små predatorer. Genom bioturbation blandar de sedimentet och ökar syresättningen, vilket gynnar andra organismer. De är viktiga födokällor för många fiskar, fåglar och marina djur. Habitatet påverkas av temperatur, salthalt och föroreningsnivåer; vissa arter används som indikatorer i miljöövervakning.

Fortplantning: De flesta polychaeter förökar sig könligt i havet med yttre befruktning och utvecklar larver som liknar trochophora. Vissa arter kan föröka sig asexuellt via fragmentering.

Användning och betydelse: Daggmaskar tas ibland som bete i sportfiske och studeras inom marin ekologi och utvecklingsbiologi. De fungerar också som indikatorarter i miljöövervakning och forskning om sedimentens ekologi.