Böjningsklass

Böjningsklass, eller inflexionsklass, är en term inom språkvetenskapen som beskriver en grupp ord som följer samma mönster när de böjs. Fordringen används för att systematisera hur ordens form ändras med grammatisk betydelse som numerus (singular/plural), genus eller bestämdhet, samt i vissa språk även kasus. Genom att klassificera ord i böjningsklasser blir grammatiska regler enklare att uttrycka och lära.

I svenska språket används böjningsklasser framför allt för substantivets och adjektivet böjningar. Substantiv delas vanligtvis in i två huvudklasser för obetonad form: en-ord (gemensamt genus) och ett-ord (neutrum). Exempel: en bok, flera böcker, boken, böckerna; ett hus, hus, huset, husen. Denna uppdelning styr hur pluralbildning och bestämdhet bildas och hur adjektiv kopplas till orden.

Adjektiv följer också böjningsmönster och kan beskrivas som att ha stark (obestämd form) och svag (bestämd form) böjning. Till exempel: en snabb bil, två snabba bilar (stark böjning); den snabba bilen (svag böjning). På detta sätt anpassar adjektivet sig till nounens klass och form.

Böjningsklasser används i grammatiska beskrivningar, ordböcker och språkinlärning för att förutsäga hur ord förändras i olika syntaktiska sammanhang. Även om svenska har förenklade och överlappande mönster, finns det fortfarande tydliga klassificeringar som hjälper till att förstå och förutsäga ords böjningar. Inom andra språk finns liknande system med fler eller andra klassindelningar.