Bugspytkirtlen

Bugspytkirteln, eller pancreas, är en körtel i övre bukhålan belägen retroperitonealt bakom magsäcken och i närheten av tolvfingertarmen. Den har två funktionella delar: exokrina och endokrina. Den exokrina delen producerar pankreasjuice som innehåller enzymerna amylas, lipas och proteaser samt natriumvätebicarbonat. Juicen leds via pankreasgången ut i tolvfingertarmen, där enzymerna hjälper nedbrytningen av kolhydrater, fett och protein, medan bicarbonatet neutraliserar magsäcksinnehållet. Den endokrina delen består av Langerhanska öar som frisätter hormonerna insulin, glukagon, somatostatin och pankreatiskt polypeptid till blodet; dessa hormoner reglerar blodsockernivåerna och matsmältningsfunktioner. Beta-celler producerar insulin som sänker blodglukosen, alpha-celler producerar glukagon som höjer den, delta-celler frisätter somatostatin som dämpar olika utsöndringar, och PP-celler bildar pankreatiskt polypeptid med effekter på matsmältningen.

Blodförsörjningen sker främst via spleniskartären och pankreatoduodenala grenar, med venöst återflöde till vena porta. Innervationen kommer från vagusnerven (parasympatisk) och splanchniska nerver (sympatisk). Maligna och inflammatoriska tillstånd är vanliga kliniska frågor; akut och kronisk pankreatit samt pankreascancer är betydande orsaker till sjuklighet. Diabetes mellitus typ 1 och typ 2 är relaterade till insulinproduktionen och dess funktion. Diagnostik innefattar blodprover, bilddiagnostik och funktionstester, medan behandling varierar från enzyminförsörjning och smärtlindring till insulinbehandling och kirurgiska åtgärder beroende på tillstånd.