Bronchialarterierna

Bronchialarterierna är de systemiska blodkärl som försörjer de mestiska luftvägarna och närliggande strukturer i lungorna. Till skillnad från de pulmonala artärerna, som leder blod till alveolerna för gasutbyte, tillhandahåller bronchialartärerna syrerikt blod till luftvägarnas väggar, brosk, glatt muskulatur, bindväv och den viscerala pleuran.

Ursprung och förlopp: Hos människan uppkommer vänster bronchialarterie oftast direkt från descendens av aorta thoracica, ibland som en gemensam stam med en interkostalartär. Höger bronchialarterie uppstår ofta från tredje högra bakre interkostalartär eller från en gemensam stam med andra interkostala artärer; den kan även komma direkt från aorta thoracica. De följer huvudbronkerna in i lungorna och ger grenar till bronkialslemhinnan, bronkerna och omgivande strukturer.

Försörjning och anslutningar: De innerverar och näringförsörjer väggarna i bronkerna och de omgivande bindvävsstrukturerna samt den viscerala pleuran. De bildar anastomoser med grenar från de pulmonella artärerna och med kärl som försörjer esofagus och omkringliggande vävnad. Venöst tömning sker vanligen via bronkialvenerna till azygos-systemet på höger sida och till vänster till v. hemiazygos eller vänstra översta interkostalvenen.

Funktion och klinik: Bronchialartärernas primära uppgift är näring och syreleverans till luftvägarnas vävnader, inte gasutbyte. Vid kroniska lungsjukdomar, bronkiektasier eller tumörer kan dessa artärer förstoras och ge hemoptys, ibland krävs embolisering som behandling.

Variationer förekommer ofta i antal och ursprung; vissa individer har extra bronchialarterier från interkostala eller nedre diafrmatiska artärer.