Bourdonrörs

Bourdonrör är en del av mekaniska tryckgivare som används i exempelvis manometrar för att mäta tryck. Det är ett ihåligt, böjt rör som tenderar att räta ut sig när det interna trycket ökar. Rörets förändrade form ger en mekanisk rörelse som överförs till en visare via en länk eller annan koppling.

Historik och utformning: Bourdonröret är uppkallat efter Eugène Bourdon, som beskrev principen 1849. Vanliga utformningar är C-formade rör (den mest förekommande) och spiralt böjda rör. Rörets geometri avgör känslighet och fullständiga mätområde.

Material och konstruktion: Bourdonrör tillverkas ofta i blyfri mässing, rostfritt stål eller fosforbronss. Viktiga parametrar är böjningsradie, väggtjocklek och inre diameter, som tillsammans bestämmer mätområde och respons. Rören kan vara formade som C-, U- eller spiralsektioner och kan glödgas för att förbättra utmjukning och livslängd.

Funktion och princip: när trycket inuti röret ökar försöker korsningen i röret räta ut sig, vilket minskar böjningsradien och driver en mechansisk rörelse i änden av röret. Denna rörelse används för att flytta en visare genom en länk eller växellänk, ibland med förstärkning av en fjäder eller annan mekanism. Vissa konstruktioner använder magnetisk koppling för att överföra rörelsen.

Användning och egenskaper: Bourdonrör används främst i mekaniska tryckmätare för gauge-, absolut- och vakuummätning beroende på konfiguration. Fördelar inkluderar enkelhet, robusthet och att de kräver ingen elektrisk kraft. Begränsningar innefattar icke-linjär respons, temperaturkänslighet, creep och behov av kalibrering, särskilt vid varierande temperaturer och långsamt föränderliga tryck.