Borrhålsbaserade

Borrhålsbaserade är ett svenskt adjektiv som beskriver något som är baserat på borrhål eller som rörs av tekniker och instrument som används i borrhål. Begreppet används ofta inom geoteknik, hydrogeologi, miljöteknik och prospektering för metoder, system och utrustning som når under markytan genom ett eller flera borrhål.

Genom borrhålet kan sensorer, sonder eller provtagningsutrustning sänkas ned för att ge direkta mätningar eller provdata längs en profil av sediment eller berg. Borrhålsbaserade metoder möjliggör insamling av data med hög lokal upplösning och ger tillgång till information som inte alltid är tillgänglig från ytan. Vanliga tekniker inkluderar borrhålsloggning, borrhålsseismik, temperatur- och tryckprofiler samt kemisk provtagning av vätska och jordprover. Andra tillvägagångssätt kan omfatta radaranalys eller andra geofysiska mätningar anpassade för borrhål.

Användningsområdena är breda och inkluderar geoteknisk undersökning vid byggprojekt, utvärdering av grundvatten och grundläggande miljöövervakning, energisektorn (till exempel geotermisk energi) samt prospektering och miljöbedömningar. Fördelar med borrhålsbaserade metoder är bland annat hög geometrisk upplösning, direkt kontakt med underjorden och förmåga att följa förändringar med djupet. Begränsningar innefattar kostnader, behov av borrningstillstånd och arbetsmiljökrav, risk för kontaminering eller störningar i fält och den ofta komplexa tolkningen som kräver integration av flera datakällor.

I facklitteraturen används termen som ett övergripande begrepp för metoder och teknik som är orienterade kring borrhål och deras data.