Blågröna

Blågröna, eller cyanobakterier, är en grupp fotosyntetiska prokaryoter som producerar syre genom fotosyntes. De finns i de flesta ljusförhållanden och miljöer, särskilt i sötvatten, hav och jord. De visar stor variation och kan vara encelliga, filamentösa eller bilda kolonier.

Morfologi och metabolism: Vissa är encelliga, andra bildar trådar eller kolonier. Många har pigment som ger blågröna nyanser. En del arter fixerar kväve i specialiserade celler som heterocister, medan andra bildar vilande akinetiska celler vid torra eller extrema förhållanden.

Historisk betydelse och relationer: Blågröna var avgörande för ökningen av syre i jordens atmosfär under förhistorisk tid. Kloroplaster hos växter tros ha utvecklats från cyanobakterier genom endosymbios. De kan också bilda symbioser med växter, till exempel Azolla-Anabaena.

Ekologi och risker: Vid näringsrika vatten kan blågröna blomma och bilda algblomningar, särskilt i varmt väder. Vissa arter producerar toxiner som kan påverka människor, husdjur och vattenlevande organismer och kräver övervakning i dricksvatten och vattenmiljöer.

Användning och betydelse: Cyanobakterier används i forskning och bioteknik, bland annat för kvävefixering i symbios med växter och som källa till pigment och andra bioaktiva ämnen. De bidrar till biofertilisering och studeras för framtida bioprodukter, men blomningar och toxiner gör att övervakning och vattenförvaltning är viktiga.