Beteendeekonomisk

Beteendeekonomisk eller beteendeekonomi är ett tvärvetenskapligt fält som studerar hur psykologiska, sociala, kognitiva och emotionella faktorer påverkar ekonomiska beslut och hur dessa beslut ofta avviker från antaganden om fullständig rationalitet i neoklassisk ekonomi. Forskningen kombinerar ekonomisk teori med insikter från psykologi och beteendevetenskaper för att förstå hur människor tolkar risk, osäkerhet och belöningar i vardagliga sammanhang.

Historiskt har beteendeekonomi formats av arbete av forskare som Daniel Kahneman och Amos Tversky, som introducerade prospektteori och kartlade hur heuristiker och kognitiva biaser påverkar bedömningar. Senare bidrog också Richard Thaler med koncept som begränsad rationalitet och praktiska tillämpningar, bland annat inom offentlig politik genom vad som ofta kallas nudging eller liberal paternalism. Fältet har utvecklats till att omfatta experimentella metoder, fältstudier och ibland neuroekonomi för att bättre förstå hur beslut verkligen fattas.

Centrala begrepp inom beteendeekonomi inkluderar begränsad rationalitet, heuristiker och kognitiva biaser, förlustaversion, tidsinkonsekvens och sociala preferenser. Dessa begrepp används för att förklara avvikelser från traditionell ekonomisk teori och för att analysera hur omgivande miljö, informationsdesign och strukturella val påverkar beteende.

Metoderna innefattar laboratorieexperiment, fältförsök och randomiserade kontrollerade studier samt naturexperiment och ibland neurovetenskaplig forskning. Tillämpningar varinserar från offentliga policys utformning med nudges och standardalternativ till företags- och finanspraxis samt marknadsföringsstrategier. Kritisk diskussion finns om generaliserbarhet, etiska överväganden och risker för manipulation i design av valmiljöer.