Basreflexlåda

Basreflexlåda, eller ventad högtalarlåda, är en typ av högtalarlåda som använder en port eller ventil för att förstärka och utöka basen. Denna konstruktion är vanligt förekommande i många hembiograf- och minihögtalare samt i bilhögtalare.

Principen bygger på att lådan tillsammans med en port bildar en Helmholtz-resonator. Systemets luftmassa i porten har tröghet och tillsammans med lådans styvhet skapar det en resonans vid en bestämd frekvens. Vid denna låtning förstärks basresponsen, vilket gör att man kan uppnå djupare bas än i en liknande stor sluten låda. Utanför låtningen sjunker effekten, och över portens domän dominerar driverens egen karaktär.

Viktiga designelement är utrymmesvolymen i lådan (Vb), portens tvärsnittsarea (A) och portens längd (L) samt eventuella änd korrigeringar. Lågfrekvensen förtuning beräknas ungefär med formen f_t ≈ (c/2π) sqrt(A/(Vb · L_eff)), där c är ljudets hastighet och L_eff är den effektiva längden inklusive ändkorrigeringar. Porten måste dimensioneras för att undvika fläktljud (chuffing) och turbulens, och ibland används flera portar eller olika former på porten.

För- och nackdelar: Basreflexlådor ger mer bas per volym jämfört med slutna lådor och är därmed kostnadseffektiva för mindre kabinett. Nackdelarna inkluderar ökad känslighet för låd- och rumsinlopp, potensiell fasförvrängning och portljud vid hög effekt. Precisa mått och akustisk anpassning till högtalarens egenskaper är därför avgörande.

Användning och variationer: Vanliga i böjbara bokhyll- och golvhögtalare samt i bilstereo. Det finns variationer som dubbla portar, vinklade eller böjda portar och alternativ som passiv radiatordesigner som ersätter porten. Basreflexlådan är ett vanligt val när man vill få djupare bas i ett relativt kompakt kabinett.