Basnivåerna

Basnivåerna är de lägsta referenspunkter som används som jämförelse i ett system. De fungerar som en fast standard mot vilken förändringar och effekter kan bedömas, och kan vara historiska, naturliga eller reglerade beroende på sammanhang.

Ordet basnivå kommer från bas (grund) och nivåer (lager eller steg). Basnivåerna kan uppträda i flera former och används ofta i plural eftersom olika referenspunkter kan vara relevanta samtidigt i ett och samma arbete.

I vetenskaplig forskning används basnivåer som startpunkt före en intervention, så att effektmått kan uttryckas som avvikelse från denna startpunkt. Inom klimatforskning och ekologi beskriver basnivåer referensförhållanden i en viss period som jämförelse mot senare förändringar. Inom medicin och folkhälsa används basnivåer för biomarkörer, vitalparametrar eller riskbedömningar innan behandling eller sjukdomsdebut. Inom ekonomi och samhällsvetenskap används baseline-scenarier för att analysera effekter av policyer eller förändringar.

fastställandet av basnivåer innebär ofta att man väljer en lämplig tidsram eller population, samlar historiska data och definierar hur mätning ska göras. Basnivåernas specifika utformning varierar mellan disciplinerna, och de kan uppdateras när nya data eller metoder blir tillgängliga.

Begränsningar inkluderar att basnivåer kan vara godtyckliga eller påverkas av datakvalitet, att processer kan vara icke-stationära och att förändringar i mätmetoder kan förvränga jämförelser. Se även: referensvärde, kontrollgrupp, normalisering, tröskel.