Basaltisk

Basaltisk är en term inom geologi som används för bergarter och magmatiska system med basaltisk kemisk sammansättning. Den kännetecknas av låg kisighet (SiO2) och hög järn- och magnesiumhalt, samt mineralerna plagioklas och pyroxen som dominerar. Ofta finns även mindre mängder olivin i de mer maftiska varianterna. Denna sammansättning gör basaltiska bergarter relativt mafic jämfört med felsiska bergarter.

Textur och bildning: Basaltiska bergarter är vanligtvis finkorniga (aphanitiska) eftersom magma svalnar snabbt vid ytan; de kan också vara porfyriska med större kristaller i en fin bakgrund. Basalt bildas när basaltisk magma når ytan och stelnar som lava, och är den mest vanliga extrusiva bergarten i jordens oceaniska skorpa. Basaltiska bergarter förekommer även i kontinental basalt.

Ursprung och miljö: Basaltisk magmatism uppkommer vid olika geologiska miljöer, särskilt vid divergenta plattgränser som mitt-oceaniska ryggar och vid hotspots. Stora basaltiska lavaflöden kan ge långa flood-basaltytor.

Betydelse och användning: Basalt används i byggnadssten, som ballast i vägar och järnvägar samt som råvara i cementindustrin. Att studera basaltisk magmatism bidrar till förståelsen av plattktonikens historia och jordens inre processer. Basaltisk beskriver därmed adjektivet för bergarter och magmater med denna sammansättning.

---