ändtarmen

Ändtarmen, eller rectum, är den sista delen av tjocktarmen och utgör övergången till analkanalen. Den är cirka 12–15 centimeter lång och ligger i lilla bäckenet. Den övre delen av ändtarmen är delvis täckt av peritoneum, medan nedre delen är subperitoneal. Rectum förkortar och lagrar avföring innan defekation och fungerar tillsammans med canalis analis och de inre och yttre analsfinktrarna för att reglera tömningen.

Anatomi och funktion

Ändtarmen mynnar i canalis analis via anorektala övergången, där slemhinnan övergår från ett mer kolumnärt epitel i den övre delen till ett skiktat plattepitel närmare analöppningen. Den fungerar som en reservoar som kan stabilt hålla avföring tills tvekan av tömning. Internfinktern (glatt muskulatur) arbetar under autonom kontroll, medan yttre sfinkter är viljemässigt kontrollerbar via n. pudendus. Sensorisk afferens märker fyllnadsgrad och tryck för att utlösa avföringsreflexen.

Blodförsörjning och innervation

Rectum får blod från grenar av arteria mesenterica inferior (övre rectal) samt från iliaca interna grenarna (mellan- och nedre rectal). Venös dränage följer artärernas förgreningar och ansluter till både portal- och systemkretsloppet. Innervationen består av autonom innervering från det pelvikska plexat, medan den somatiska kontrollen av yttre anal sfinkter tillfaller n. pudendus.

Lymfkärl och klinik

Lymfkärl i ändtarmen når både inferior mesenteric- och interna iliaka lymfkörtlar. Vanliga kliniska tillstånd omfattar hemorrojder, rectalcancer, rectal prolaps och förändringar i continens. Digital rektalundersökning, endoskopiska undersökningar (t.ex. koloskopi) och anorektal manometri används för diagnostik och bedömning av funktion.