Överlevnadsrater

Överlevnadsrater beskriver andelen individer som lever under en viss tidsperiod efter en angiven startpunkt, ofta diagnos eller behandling. De uttrycks vanligtvis som andelar vid givna tidsmått, till exempel procentsatser efter fem år, eller som en kurva över tid som visar kumulativ överlevnad. Olika typer av överlevnad används beroende på frågeställningen: overall survival (OS) avser död oavsett orsak; cancer- eller orsaksspecifik överlevnad observerar endast dödsfall relaterade till sjukdomen. Andra vanliga mått är sjukdomsfri överlevnad (DFS) och progressionsfri överlevnad (PFS), vilka fokuserar på frånvaro av sjukdomsreversion eller progression respektive någon händelse av död.

Beräkningar av överlevnadsrater hanterar ofta censurerade data, där vissa patienter inte har upplevt händelsen vid sista uppföljningen. Vanliga metoder är Kaplan-Meier-estimatorn och livstabeller. Median överlevnadstid används ofta som ett enkelt sammanfattande mått, men fulla överlevnadskurvor ger mer information om hur risken att drabbas av händelsen förändras över tid. Hazard ratioer används för att jämföra risker mellan grupper i kliniska studier.

Användning och tolkning: överlevnadsrater används i kliniska prövningar och befolkningsstudier för att utvärdera behandlingars effekt, planera vård och informera patienter. De är värdefulla men bör tolkas försiktigt, eftersom jämförelser kan påverkas av censurering, uppföljningstid och skillnader i ålder eller comorbiditet. Begränsningar inkluderar konkurrerande risker och bias som lead-time eller längdseffekter, vilket kräver noggrann metodologisk hantering vid jämförelser mellan studier.