åttastegsmodell

Åttastegsmodellen är ett strukturerat ramverk för problemlösning eller processförvaltning som består av åtta följdfrågor eller faser. Den används inom flera fält och är särskilt vanligt förekommande i svenskspråkig pedagogik, offentlig förvaltning och företagsetableringar. De vanligaste stegen är: 1) problemformulering; 2) målformulering; 3) informationsinhämtning och analys av problemet; 4) generation av alternativ och bedömning av konsekvenser; 5) beslut och planering av åtgärder; 6) genomförande och implementering; 7) uppföljning och övervakning; 8) utvärdering och lärande. Vissa varianter kan lägga olika rubriker på stegen eller lägga större betoning på analys eller uppföljning.

Användningen innebär en struktur som syftar till att klargöra mål, systematisera informationsflödet och stödja beslut genom dokumentation av åtgärder och resultat. Fördelarna inkluderar ökad tydlighet, kommunikativ enhet och bättre spårbarhet i beslutsprocessen. Begränsningar kan vara att modellen känns rigid eller ovillig att anpassas till komplexa, iterativa problem; den kan också överbetona formell planering på bekostnad av agerande i osäkra eller snabba sammanhang.

Historiskt förekommer åttastegsmodellen i svensk utbildnings- och organisationslitteratur sedan mitten av 1900-talet som ett sätt att lära ut och tillämpa systematiskt tänkande.