återinläggningar

Återinläggningar, eller återinläggningar till sjukhus, avser patienter som skrivs in igen på sjukhus efter en utskrivning. Vanligtvis används en tidsram på 30 dagar för att mäta förekomsten, men andra tidsfönster används också. Begreppet fungerar som en kvalitetsindikator i hälso- och sjukvård och används för att övervaka vårdutfall, kostnader och vårdkvalitet. I vissa länder skiljs mellan oplanerade återinläggningar och planerade återinläggningar (t.ex. återinläggning i samband med planerade operationer).

Orsaker och riskfaktorer inkluderar hög sjuklighet och multimorbiditet, äldre ålder, låg socioekonomisk status, tidigare sjukhusvistelser, otillräcklig utskrivningsplanering och uppföljning, läkemedelsregimen och bristande läkemedelsgenomgång, samt bristande uppföljning i övergången mellan slutenvård och primärvård. Sociala och strukturella faktorer såsom bostadssituation, tillgång till vård och stöd kan också påverka återinläggningar.

Återinläggningar är inte alltid potentiellt förebyggbara; några uppstår på grund av kvarvarande vårdbehov eller plötslig sjukdomsprogression. För jämförelser mellan regioner krävs riskjustering för ålder, kön, diagnoser och komorbiditet samt hänsyn till lokala vårdförhållanden. Skillnader i dokumentation och kodning kan också påverka statistiken.

Förebyggande åtgärder fokuserar på utskrivningsplanering och kommunikation mellan sjukhus och primärvård: läkemedelsgenomgång, tydlig vårdinformation till patienten, uppföljningsbesök inom kort tid, hembesök eller telehälsa, och koordinerad uppföljning. Ökat stöd vid övergångar, tillgång till rehabilitering och hemvård kan minska onödiga återinläggningar.