ålderfördelning

Ålderfördelning är strukturen hos en befolkning efter ålder. Den beskriver hur många eller vilken andel av befolkningen som tillhör olika åldersgrupper och används ofta i tabeller eller visuellt som en befolkningspyramid. Vanliga uppdelningar är 0–14 år, 15–64 år och 65 år och äldre, men analysen kan gå djupare i mindre åldersband. Medianåldern är ett vanligt sammanfattande mått som visar den ålder där hälften är yngre och hälften äldre.

Faktorerna som formar ålderfördelningen inkluderar fertilitetsnivåer, förväntad livslängd och migration. Höga födelsetal skapar en yngre befolkning, medan låga födelsetal och ökande livslängd tenderar att göra befolkningen äldre. Migration kan ändra åldersstrukturen beroende på vilka åldersgrupper som särskilt flyttar. En åldrande befolkning ökar ofta old-age dependency ratio, d.v.s. hur stor andel äldre stagnant arbetsföra personer i jämförelse med arbetsåldersgruppen.

Mätningar och prognoser av ålderfördelning bygger på livslängdsdata och befolkningsberäkningar, exempelvis kohortkomponentmetoden. Data hämtas från nationella statistikmyndigheter och internationella organisationer som FN, Eurostat och Världsbanken. Ålderfördelningen används för att bedöma framtida behov inom utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, socialförsäkringar samt bostads- och infrastrukturplanering. I samhällsplanering används åldersstrukturen för att förutse tjänste- och infrastrukturbehov samt ekonomiska utmaningar kopplade till demografi.