virusmognad

Virusmognad är den uppsättning processer som gör en nyligen sammanställd virion infektiös. Efter att viral komponenter har sammanfogats inne i värdcellen genomgår partikeln ofta förändringar som kräver proteolytisk processing, omstrukturering av kapsiden eller höljet samt ibland miljösignalers vedergällning, till exempel pH-förändringar eller tillgång till specifika proteaser. För många virus sammanfaller mognaden med bildandet av ett komplett och smittsamt viruspartikel, medan andra först måste lämna en äldre eller inkomplett form.

Mekanismer

Mognad involverar vanligtvis proteolytisk klyvning av polyproteiner till individuella strukturella proteiner, vilket ofta utlöser konformationsändringar som stabiliserar den färdiga virionen. För envelopade virus kan höljet förvärvas eller modifieras under mognaden. Miljöfaktorer som pH i Golgiapparaten eller närvaro av specifika proteaser kan vara nödvändiga för att aktivera fusionsegenskaper eller exponera receptorbindande domäner.

Exempel

Retrovirus som HIV kräver viralt proteas arbetande på Gag- och Gag-Pol-polyproteiner för att bilda mogna kapsider och ett färdigt virion. Flavivirus som dengue uppvisar prM till M-cleavage i Golgiapparaten, vilket avaktiverar det skyddande pr-peptiden och gör virionet infektiöst. Influensavirus kräver att värd proteaser klyver HA0 till HA1/HA2 för att möjliggöra fusion. Bakteriofager genomgår procapsid-mognad där DNA-packning och skalets expansion slutförs.

Betydelse

Mognaden är ofta ett mål för antivirala strategier, eftersom blockering av proteolys eller omstrukturering kan förhindra bildandet av infektiösa virioner. Forskning inom virushistologi och cryo-EM har lett till bättre förståelse av hur mognaden styr virusets smittsamhet.