videokoderdekoder

Videokoderdekoder är ett begrepp som används för att beskriva både videokodare (encodrar) och videodekodare (decodrar). En videokodare komprimerar råvideo till en bitström med minskat innehåll så att den kan överföras eller lagras effektivt, medan en dekodare återgör den komprimerade bitström till visuell video.

Kodarnas arbete bygger på både spatial och temporal kompression. Intra-frame-kompression behandlar varje bild separat och inter-frame-kompression utnyttjar likheter mellan bilder över tid. Vanliga tekniker är transformkodning, kvantisering och entropikodning. Färg och upplösning anpassas ofta genom färgrymden YCbCr och chroma-subsampling som 4:2:0 för att minska data utan märkbar kvalitetförlust.

Vanliga videokoder inkluderar H.264/AVC, H.265/HEVC, VP9 och AV1, samt äldre MPEG-2. Dessa standarder används inom streaming, broadcast, videokonferenser och digital lagring. En kodare kan köras som programvara eller hårdvara; valet påverkar latens, energiförbrukning och prestanda. Dekodare finns i system som datorer, uppspelningsenheter och mobiltelefoner och behöver ofta stöd för flera codecs och hårdvarustöd.

Kodare producerar ofta videoströmmar som placeras i containerformat som MP4, MKV eller AVI, vilket gör att metadata, ljudspår och flera videoströmmar kan hanteras samtidigt. Regelverk för licenser och standardisering varierar mellan codecs; vissa som H.264/AVC och HEVC kräver royalties, medan AV1 är utvecklad för öppen, royaltyfri användning.

Sammanfattningsvis avser videokoder och dekoder processen att effektivt koda och avkoda digital video för överföring, lagring och visning över olika medier.