varemarkedet

Varemarknaden är den delen av ekonomin där varor och tjänster köps och säljs mellan hushåll, företag och offentliga aktörer. I nationalekonomiska modeller används den ofta som ett av de grundläggande marknaderna, tillsammans med arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. I mikroekonomin bestäms pris och kvantitet av varor genom samspelet mellan efterfrågan och utbud.

Efterfrågan på varor omfattar hushållens konsumtion (C), företagens investeringar (I), offentliga utgifter (G) och nettoexport (NX). Utbudet baseras på produktionskapacitet och kostnader, inklusive teknologinivå, arbetskraft, kapital och råvaror. Prisnivån P och den producerade kvantiteten Y uppnås i jämvikt där efterfrågan möter utbud.

I kort sikt kan priser vara oföränderliga eller långsamt anpassa sig, vilket gör att AD-AS-modellen används för att beskriva sambandet mellan total efterfrågan, total utbud, BNP och prisnivå. På lång sikt antas priser och löner anpassa sig och ekonomin når sin potentiella produktion Y*.

Faktorer som förflyttar varemarknaden inkluderar penningpolitik och finanspolitik, inflationsförväntningar, växelkursen och globala efterfrågeförändringar. Regleringar, skatter och subventioner påverkar utbudet och prisbildningen. Viktiga indikatorer som BNP, arbetslöshet och inflation används för att följa utvecklingen på varemarknaden.