utstøtning

Utstötning är ett svenskt substantiv som beskriver handlingen att tvinga någon eller något att lämna en grupp, ett system eller ett område, eller att avvisa eller kasta ut något. Ordet kan användas i olika sammanhang, vilket leder till olika betydelser men med gemensam tematik: bortförande eller avvisande.

Inom sociologi och psykologi används termen ofta i betydelsen ostracism eller uteslutning från sociala sammanhang, arbetsplatser eller föreningar. Orsaker kan vara regler som bryts, beteenden som upplevs som skadliga eller sociala normer. Effekter på den utsatta kan vara stress, minskat välmående och påverkat självförtroende, men sociala sammanhang kan också upplevas som nödvändiga för ordning och säkerhet.

Inom medicin och biologi används oftast termen avstötning i samband med transplantation; utstötning förekommer i vardagligt språk men är mindre vanlig som fackterm för processen. I vården talas det vanligtvis om hyperakut, akut och kronisk avstötning, och behandling innefattar immunosuppression, vävnadstypning och noggrann uppföljning.

Inom fysik och astronomi beskriver utstötning ejection av materia eller partiklar från ett system, till exempel från stjärnor, galaxer eller ackretionsdisks, eller genom jetar som drivs av gravitationell dynamik.

Sammanfattningsvis är utstötning ett bredbegrepp som beskriver processen eller handlingen att avlägsna, avvisa eller förflytta något eller någon ur ett sammanhang, ofta med konsekvenser för berörda parter.