utsläppsegenskaper

Utsläppsegenskaper är de fysiska och kemiska kännetecken som beskriver ett utsläpp från en källa, till exempel en industriell process, transport eller naturliga avgasningar. Centrala komponenter är kemisk sammansättning (t.ex. CO2, CH4, NOx, SO2, VOC, partiklar), mängd (emissionstakt eller massflöde) och hur utsläppet sprids i tid och rum. Ytterligare dimensioner inkluderar egenskaper hos gasen respektive aerosolen, partikelstorlek och partikelantal, samt reaktivitet och livslängd i atmosfären.

Utsläppens tidsmässiga variationer (toppningar vid start, driftcykler och säsongsvariationer) och geografiska spridning påverkar luftkvaliteten och klimatpåverkan. Beroende på källa och teknologi kan sammansättningen variera kraftigt mellan olika bränslen, driftförhållanden och utsläppskontroller.

Mätning och uppskattning av utsläppsegenskaper bygger på direkta provtagningar och olika analysmetoder, till exempel FTIR och GC-MS, samt indirekta metoder baserade på beräknade emissionsfaktorer. Emissionfaktorer används tillsammans med driftsdata till emissionsinventeringar och modellering av luftkvalitet. Internationella och nationella riktlinjer, såsom IPCC-ramverket och regionala standarder, styr hur data samlas in och rapporteras.

Betydelsen av utsläppsegenskaper ligger i möjligheten att jämföra källor, bedöma miljöpåverkan och klimatpåverkan samt designa åtgärder för att minska utsläpp och uppfylla regleringar.