urvalsskillnader

Urvalsskillnader är skillnader mellan populationer i frekvenserna av genetiska varianter eller i egenskaper som uppstår när olika grupper utsätts för olika urvalstryck. Sådana skillnader kan vara resultatet av naturligt urval, artificiell eller mänsklig selektion, sexuellt urval eller kombinationer av dessa mekanismer. Begreppet betonar att skillnaderna beror på selektion i miljön snarare än enbart slumpmässig drift eller befolkningens historia.

Orsakerna till urvalsskillnader är mångfacetterade. Naturligt urval följer miljöns krav, till exempel klimat, resurstillgång, sjukdomar eller predatorer. Artificiell selektion uppstår när människor avlar för specifika egenskaper, såsom skördbarhet eller hålbarhet hos djur. Sexuellt urval kan förstärka vissa drag som ökar möjligheten att få avkomma. Genom migration och demografiska händelser kan urvalsskillnader framträda eller förstärkas, men skillnader kopplade till urval skiljs från ren drift genom att de pekar mot fitnessfördelar kopplade till specifika varianter.

Urvalsskillnader upptäcks ofta genom jämförelser av allele-frekvenser mellan populationer och genom statistiska tester för tecken på selektion. Vanliga metoder inkluderar att identifiera utliggare i F_ST, samt olika samplings- och haplottätningsbaserade mått som iHS eller XP-EHH. Funktionell annotation hjälper till att koppla genetiska skillnader till potentiellt adaptiva egenskaper eller sjukdomsrisker.

Exempel återges ofta i människohistorien: laktaspersistens i befolkningar med lång mjölkdrickstradition, eller varierande frekvenser av alleler som påverkar malarialähist i olika regioner. Urvalsskillnader studeras inom evolutionsbiologi, antropologi och jordbruksvetenskap och är centrala för förståelsen av lokal anpassning och populationsutveckling.