typografier

Typografier, eller typografi, är läran och praktiken att utforma text i skrift. Den handlar om val av typsnitt, storlek, radavstånd, bokstavsjustering och sidlayout för att göra texten läsbar och estetiskt tilltalande.

En grundläggande distinktion är mellan typsnitt (typeface) och font. Ett typsnitt är en design av bokstäver som omfattar alla vikter och stilar, medan en font är en konkret variant (t.ex. Garamond 12 pt). Andra viktiga begrepp är kerning (rum mellan tecken), tracking (teckenavstånd över en textblock), leading (radavstånd) och measure eller linjelängd.

Principerna innefattar läsbarhet och tydlig hierarki, kontrast och rytm. Optimal radlängd ligger ofta runt 45–75 tecken per rad; god användning av marginaler och ett tydligt rutnät bidrar till struktur och konsekvens.

Historiskt har typografi utvecklats från boktryckarkonsten på 1400-talet till romerska bokstäver och senare sans-serif-typer. Viktiga bidragsgivare inkluderar Gutenberg, Didot, Bodoni, Baskerville och 1900-talets Helvetica. Trycktraditionen står i kontrast till digital typografi som hanteras via CSS, typsnittfiler och webfonts.

Digital typografi betonar tillgänglighet: tillräcklig kontrast, anpassning till olika skärmar och enhetlig skala. Vanliga måttsystem för webben är em, rem och px; typografiska skalor används för konsekvent utseende över olika medier.

Användningen varierar mellan tryckt publikation och digitalt innehåll, där varumärkesriktlinjer ofta specificerar typfamiljer, vikter och färger. Typografi är central för kommunikation, identitet och läsbarhet.