turbokompressorer

Turbokompressorer, eller turboladdare, är anordningar som ökar en förbränningsmotors effekt och effektivitet genom att tvinga in mer luft i förbränningskammaren. De drivs av avgaser från motorn som får en turbin att rotera. Turbinens axel är kopplad till en kompressor på motsvarande sida, och den energi som först används av avgaserna används för att komprimera ingående luft, vilket ökar luftdensiteten i cylindrarna och möjliggör mer bränsleförbränning.

Konstruktionen består vanligtvis av en turbin och en kompressor som är monterade på en gemensam axel och inneslutna i separata hus. Avgaserna driver turbinen, som i sin tur driver kompressorn. För att kontrollera den ökade trycket används ofta en wastegate, och det kan även använda intercooler för att kyla den komprimerade luften, vilket ökar densiteten och motorns effektivitet. Moderna turboladdare kan vara enkla eller flerdelar, med varianter som variabel geometri (VGT) eller tvåkompressor-konfigurationer (parallell eller seriell).

Historiskt uppstod turboladdare först i industri- och flygmotorer i början av 1900-talet, och den första massproducerade personbilens turboladdade motor kom på 1960-talet (exempelvis Oldsmobile Jetfire). Sedan dess har turboladdare blivit vanliga i moderna motorer, särskilt i små och mellanstora bensin- och dieselmotorer, där de möjliggör ökad effekt utan att öka motorstorleken. De bidrar också till bättre bränsleeffektivitet vid hög belastning, även om de kräver mer komplex underhåll och hantering av värme och oljeförsörjning.