tumörgrad

Tumörgrad, eller tumörgradning, är en klinisk och patologisk term som beskriver hur avvikande tumörcellerna är jämfört med friska celler och hur aggressiv tumören sannolikt är. Graden fastställs genom mikroskopisk granskning av vävnadsprov av en patolog, som bedömer tumörens differentiation, mitotisk aktivitet och förekomst av nekros eller andra tecken på snabb tillväxt. Graden uttrycks oftast i en skala från lågt till högt, vanligtvis 1 till 4, men exakt skala och kriterier varierar mellan olika tumörtyper.

Gradering används främst för att ge en uppskattning av prognos och för att vägleda behandlingsval. Lågt graderade tumörer tenderar att vara mer väldifferentierade och växa långsammare än högt graderade tumörer, som ofta visar mer oordnad arkitektur och hög mitotisk aktivitet. Det är viktigt att skilja tumörgrad från stadiebedömning; grad beskriver cellernas utseende och biologiska beteende, medan stadium beskriver tumörens spridning i kroppen.

Olika tumörtyper har olika graderingssystem. Vanliga exempel är gliom, där WHO använder graderna 1–4, och bröstcancer där histologisk grad ofta anges som 1–3 enligt Nottingham-systemet. I vissa cancerformer används även molekylära markörer eller kompletterande system för att ge en mer fullständig bild av tumörens beteende. Graden kan förändras över tid eller vid nya prov och påverkas av tolkning mellan patologer.