trombocyterna

Trombocyterna, eller blodplättar, är de minsta blodcellerna och saknar kärna. De fungerar som en central komponent i blodets hemostatiska svar och bildas i bensmärg från megakaryocyter genom en process som kallas megakaryocytbildning (megakaryopoiesis). En megakaryocyt kan ge upphov till tusentals trombocyter som frisätts som små cytoplasmafragment.

Trombocyterna är essentiella för primär hemostas. Vid vävnadsskada känner de igen exponerat subendotel via receptorernas vWF-bindning till kollagen och binder sig därmed till skadans område. Nyckelreceptorer inkluderar GPIb-IX-V-komplexet och GPVI. När de aktiveras frisätter de granuler innehållande ADP, serotonin och tillväxtfaktorer samt bildar en plugg och främjar koagulationskaskaden genom att tillhandahålla en negativt laddad fosfolipidytan som krävs för trombinbildning. Trombocyterna kan också sammankopplas via fibrinogen genom GPIIb/IIIa och stödjer läkningsprocesser genom att rekrytera fler blodceller och påverka endoteliet.

Livslängden för trombocyter ligger vanligtvis omkring 7–10 dagar i cirkulation och en del lagras i mjälten som reserv. De innehåller alfa- och dense-granuler och har en rund, skivliknande form. Normal trombocytantal hos vuxna ligger ungefär mellan 150 och 450 x 10^9/L, medan avvikelser i antal eller funktion kan leda till blödningar (trombocytopeni) eller ökad risk för tromoser (trombocytos). Diagnostik innefattar blodstatus, perifert blodutstryk och ibland funktionstester.

Trombocyter spelar även en roll i inflammation och vävnadsläkning, utöver deras grundläggande funktion i hemostasen.