tripfunktion

Tripfunktion är mekanismen i en elektrisk skyddsanordning som automatiskt bryter strömmen när ett fel eller en farlig situation uppstår. Syftet är att skydda människor och utrustning samt minska risken för brand och elektriska stötar. Tripfunktionen återfinns i skyddsanordningar som brytare (kretsskydd) och jordfelsbrytare.

Utlösningar i brytare består vanligtvis av flera skyddslägen. Den termiska utlösningen svarar på långvarig överbelastning genom en bimetall som värms upp och böjer sig, vilket bryter kretsen. Den magnetiska utlösningen reagerar snabbt på stora kortslutningar med hjälp av en elektromagnet som snabbt bryter strömmen. Vissa moderna brytare använder elektronisk eller digital utlösning där en mikroprocessor analyserar signaler från sensorer och bestämmer när utlösning ska ske. Jordfelsbrytare (RCD) har en separat tripfunktion som mäter skillnaden mellan fas- och neutralledaren och utlöser vid onormal läckström, ofta med snabb återkoppling och ibland i kombination med överströms- eller kortslutningsskydd.

Utlösningstider och kurvor: överbelastning utlöses med fördröjning (inverse-time skydd), medan kortslutningar normalt utlöses omedelbart. Jordfel avsakar oftast mycket snabb utlösning. Efter utlösning krävs återställning av brytaren och åtgärd för att hitta och åtgärda felet.

Användning och standarder: Tripfunktion är en grundläggande del av elsäkerhet i byggnader och industriell utrustning. Den testas regelbundet via inbyggda testknappar eller särskilda testverktyg, och uppfyller standarder som IEC 60898-1 (lågspänningsbrytare) och relaterade standarder för skyddsutrustning som jordfelsbrytare.