lågspänningsbrytare

Lågspänningsbrytare är elektriska skyddsanordningar som verkar i installationer där spänningen är låg, vanligtvis upp till cirka 1000 volt växelspänning eller 1500 volt likspänning. Deras syfte är att snabbt bryta strömmen vid fel så att människor skyddas, och så att utrustning och installationer minimerar skador vid överbelastning, kortslutning och jordfel.

Vanligt förekommande typer inkluderar små brytare (MCB) som ger överströmsskydd, och större modulära brytare (MCCB) för högre ström. Jordfelsbrytare (RCD) avbryter när skillnaden mellan fasens och neutrals ström överstiger en tröskel (vanligtvis 30 mA). Kombinationer som RCBO erbjuder både överströmsskydd och jordfelsbeskydd i en enhet. För motor- och industrikretsar används motorbrytare och andra skyddsbrytare.

Principen bygger på att brytaren övervakar strömmen och löser ut vid fel enligt olika tidsfördröjningar och kurvor. Viktiga parametrar är nominell ström (In), kortslutningshållfasthet (Icu) och trippkurva (t.ex. B, C, D). Produkterna följer internationella standarder och är avsedda för installation i vägg- eller ställskåp.

Standards och tester varierar efter region, men LV-brytare följer i allmänhet IEC/EN-standarder, till exempel MCB enligt IEC 60898 eller IEC 60947-2 och RCD/RCBO enligt IEC 61009. Märkningen anger spänningsklass, antal poler och eventuell IP-klassning för skydd mot damm och vatten.

Installationer sker huvudsak i elcentraler på DIN-skenor. Vid val och montering beaktas spänningsnivå, nominell ström, antal poler, trippkurva och miljöförhållanden. Regelbunden underhåll innefattar visuell kontroll, funktionstest och byte av enheter som närmar sig livslängd eller blir skadade, inklusive årliga tester av RCD-funktion.