trepunktsmåling

Trepunktmåling är en mätteknik där en storhet bestäms genom mätningar från tre kända referenspunkter. Tekniken används inom flera fält, bland annat geodesi, lantmäteri, bygg- och tillverkningsindustri samt inom robotik och maskinseende. Huvudidén är att tre punkter ger tillräcklig geometrisk information för att härleda position, orientering eller dimensioner hos ett objekt eller en punkt i rummet. Varianter inkluderar trilateration, där avstånd till tre kända punkter används, och triangulering, där vinklar till de tre punkterna används.

Principer och utförande: Om avstånd från målet till varje referenspunkt mäts används lösningar av ett system av ekvationer som ger målets koordinater, ofta i två eller tre dimensioner. Vid triangulering mäts tre vinklar till referenspunkterna och deras inbördes geometri används för att återställa positionen. I praktiken används ofta överbestämning där fler än tre mätningar görs för att förbättra noggrannhet genom till exempel minsta kvadratens metod. Viktiga krav är exakta kända positioner för referenspunkterna, god linjesikt och god geometrisk konfiguration (inte mycket spetsiga eller nästan kollineära punkter).

Användningsområden och begränsningar: Trepunktmåling används vid land- och byggnadsgeodesi, industriell toleranskontroll, konstruktion av anläggningar och i automatiserad utrustning där exakt positionering krävs. Nackdelar inkluderar att noggrannheten starkt påverkas av geometrin hos referenspunkterna, samt att mätningar kräver fri sikt och stabila referenser. Felkällor och geometrireson beräknas ofta med redundanta data för att förbättra robustheten. See also: trilateration, triangulering, minstakvadrater.