tonhöjdsförändringar

Tonhöjdsförändringar avser variationer i den upplevda tonhöjden hos ett ljud eller en röst. Tonhöjden styrs främst av grundfrekvensen hos ljudkällan och kan påverkas av faktorer som spänning, längd och täthet hos vokalbanden eller instrumentsträngen, samt av resonans i kroppens eller instrumentets fack. Dessa förändringar uppfattas av hörseln som riktning och steg i muskel- eller väsensladdningar, och kan vara snabba eller långsamma beroende på källan och omständigheterna.

Inom musik används tonhöjdsförändringar explicit för att forma melodier och uttryck. Vanliga uttryck inkluderar glissando eller slide mellan toner, portamento när man övergår mjukt mellan noter, samt vibrato där tonhöjden skiftar regelbundet för färg och tecken. Instrument kan producera tonhöjdsförändringar genom ändrad strängspänning eller längd (såsom på stränginstrument), genom ändrad luftflöde eller embouchure hos blåsinstrument, eller genom elektroakustiska effekter.

Inom tal och språk regleras tonhöjden av intonation och prosodi. För människostemon kan stigande eller fallande tonhöjd signalera frågande syfte, känslor eller betoning av ord. I ton- eller pitch-språk används specifika tonhöjder som fonemiska nyanser som skiljer betydelse mellan ord.

Mätning och analys av tonhöjdsförändringar involverar ofta beräkning av grundfrekvensen (F0) och dess variation över tid. Vanliga verktyg inkluderar fonetiska program och algoritmer för f0-spårning. Kliniskt och tekniskt används begreppet inom röstvård, talteknik och ljudproduktion för att förstå och kontrollera hörsel- och talrelaterade fenomen.