tillgångsprissningsmodell

En tillgångsprissättningsmodell är en finansiell modell som används för att förklara relationen mellan systematisk risk och förväntad avkastning för tillgångar. Dessa modeller syftar till att fastställa det teoretiskt korrekta priset på en tillgång baserat på dess riskprofil. Den mest kända och använda modellen är Capital Asset Pricing Model (CAPM).

CAPM antar att investerare är rationella och vill maximera sin nytta. Den förklarar att den förväntade avkastningen på en tillgång är en funktion av den riskfria räntan, den förväntade marknadsavkastningen och tillgångens beta. Beta mäter tillgångens känslighet för marknadsrörelser. En beta på 1 innebär att tillgången rör sig i linje med marknaden, en beta större än 1 indikerar högre volatilitet än marknaden, och en beta mindre än 1 antyder lägre volatilitet.

Andra tillgångsprissättningsmodeller inkluderar Arbitrage Pricing Theory (APT) och Fama-French tre-faktormodellen. APT är en mer generell modell som inte förlitar sig på marknadsportföljen som enda riskfaktor, utan identifierar istället flera makroekonomiska faktorer som kan påverka tillgångspriser. Fama-French-modellen utökar CAPM genom att lägga till två ytterligare faktorer: storlek (small minus big, SMB) och värde (high minus low, HML), som representerar tendensen för småbolag och värdeaktier att ge högre avkastning.

Dessa modeller är viktiga verktyg för investerare, analytiker och portföljförvaltare för att fatta informerade investeringsbeslut, bedöma risk och identifiera potentiellt undervärderade eller övervärderade tillgångar. Deras praktiska användbarhet kan dock begränsas av de antaganden de bygger på, vilka inte alltid stämmer överens med verkliga marknadsförhållanden.