termineringsimpedans

Termineringens impedans, eller terminering, är den impedans som presenteras av slutet av en transmissionslina mot linan vid hög frekvens. Den ska matcha linans karakteristiska impedans Z0 för att minimera reflektioner och stående vågor som kan orsaka signalförvrängning, ökad distorsion och fel i tidsmässig noggrannhet.

Syftet med rätt terminering är att säkerställa maximal effektöverföring och god signalintegritet över hela bandwidthen. När änden inte är korrekt terminerad uppstår reflektioner som återsänds mot källan och kan blandas med ny signalsignal, vilket påverkar både analogt och digitalt beteende.

Typiska värden och metoder

Den vanligaste termineringen är en resistiv resistor med värde ungefär lika med transmissionslinans Z0. Exempelvis används ofta 50 ohm för RF-koaxialförbindelser och 75 ohm för kabel-TV- och videosystem. Det finns även serieterminering (en resistor i serie vid källan) och parallellterminering (en resistor i slutet av linan) beroende på käll- och linimpedans samt applikationens krav. I komplexa eller bredbandiga applikationer används ibland termer som komplex impedans eller aktiva/justerbara termineringsnätverk.

Mätning och praktiska överväganden

Tekniker bedömer termineringens kvalitet med verktyg som nätverksanalysatorer eller tidsdomän-reflektometri (TDR) för att bedöma reflectionskoefficient och impedansens frekvensresponse. Viktiga faktorer är toleranser, temperaturdrift, frekvensberoende av komponenter och hur väl termineringen verkligen uppnår Z0 över det aktuella bandet.

Användningsområden

Terminering är central i RF-sändare/mottagare, koaxial- och fibertransmission, antennmönster och testutrustning. Den används för att förebygga reflektioner i nästan alla system som kräver snabb och trogen signalöverföring längs transmissionslinor.