talformatering

Talformatering är skrivreglerna för hur siffror framställs i text och data. Den beskriver hur siffror grupperas, vilken decimal- och tusentalsavgränsare som används, hur negativa tal markeras samt hur olika representationer som bråktal, procent och vetenskaplig notation skrivs. Målet är läsbarhet och konsistens i dokument, publikationer och programvara.

Lokala skillnader mellan språk och regioner påverkar talformateringen. I Sverige används decimaltecken komma och tusentalsavgränsare ofta som blanksteg: 1 234,56. I många engelskspråkiga länder används decimalpunkt och tusentalsavgränsare: 1,234.56. Valuta- och procentskrivning samt hur många decimaler som behålls varierar också.

Stilval bör följa dokumentets kontext och vara konsekventa. Beslut om avrundning, precision och hur kärndelar som valuta och procent presenteras bör dokumenteras och tillämpas genom hela arbetet.

Vanliga format inkluderar standardnotation (Sverige: 1 234,56; USA: 1 234.56), bråktal och vetenskaplig notation (1,23e4 i vissa sammanhang; 1,23×10^4 i mer formell text), samt procent (12,5 % resp 12.5 %).

Digitalt och programvarulikt krävs lokalisering. Använd lokaliseringsmedvetna formatfunktioner och standardbibliotek som CLDR/ICU för att visa tal efter användarens region. Vid internationella projekt bör formatet dokumenteras och konvertering mellan format underlättas.

Talformatering är ett viktigt men ofta förbisett område i kommunikation, undervisning och teknik. Korrekt och konsekvent tillämpning underlättar jämförelser och minskar missförstånd.