stödproteser

Stödproteser är en grupp dentala proteser som ersätter saknade tänder och får stöd, stabilitet och retention från befintliga tänder eller från implantat. De används när en konventionell hel- eller delprotes är instabil eller uncomfortable, eller när patienten vill behålla kvarvarande tänder som stöd.

De två huvudkategorierna är tandstödda och implantatstödda stödproteser. Tandstödda delproteser fäster i kvarvarande tänder med klammer eller moderna precisionattachments och överför belastningen till tänderna och tandköttet. Implantatstödda proteser kan vara avtagbara, till exempel en överprotes som kläms fast i ett antal implantat, eller fasta, där protesen fästs eller skruvas i implantatstöd.

Indikationer för stödproteser inkluderar partiell erupion där det finns tillräckligt med starka stödjande tänder, eller där en fullmuken protes upplevs som för instabil. De används också när stabilitet och tuggfunktion behöver förbättras jämfört med en mucosa-stödd protes, eller när det finns behov av att minska belastningen på mjukvävnad och slemhinna.

Design och komponenter varierar. Tandstödda proteser har vanligtvis avtagbara delar med klammer eller precisionsfästen som fördelar belastningen till de Abutment-tänderna. Implantatstödda proteser kräver planering av antal implantat, attachments och ibland en bar eller en fast skruvad konstruktion. Underhåll och regelbundna uppföljningar är viktiga för att bedöma anknytning, slitage och hälsa i de stödjande vävnaderna.

Fördelar med stödproteser inkluderar bättre retention, minskad protesrörelse och förbättrad funktion och komfort. Risker kan vara ökad belastning på stödjande tänder eller implantat, potensiell karies- eller parodontalrisk hos kvarvarande tänder, samt kostnad och behov av längre underhåll. God prognos för stödproteser kräver noggrann planering och regelbunden tandvård.