stjärnbildningsaktiviteten

Stjärnbildningsaktivitet, även känd som stjärnbildning, är den kosmiska process där materia, främst gas och stoft, kollapsar under sin egen gravitation för att bilda nya stjärnor. Denna process sker i gigantiska, kalla moln av molekylär gas som kallas molekylmoln eller stjärnbildande regioner. Dessa moln kan vara oerhört stora, ofta hundratals ljusår i diameter och innehålla tillräckligt med material för att bilda tusentals eller till och med miljontals stjärnor.

Inom ett molekylmoln kan små störningar, som chockvågor från närliggande supernovor eller kollisioner mellan moln, initiera gravitationell kollaps i specifika regioner. När en del av molnet blir tillräckligt tät drar gravitationen samman materialet ytterligare. Denna sammandragning ökar temperaturen och trycket i kärnan av den kollapsande regionen.

När kärnan når en tillräckligt hög temperatur och densitet, kan kärnfusion börja. Vid denna punkt har en protostjärna bildats. Protostjärnan fortsätter att ackumulera material från sin omgivning genom en ackretionsskiva. När protostjärnan avger jetstrålar som drivs av material som kastas ut längs polerna, fortsätter den att växa och bli varmare.

Till slut blir protostjärnan så varm och tät att fusionen av väte till helium kan upprätthållas. Detta markerar födelsen av en ny stjärna som har kommit in i huvudserien, där den kommer att tillbringa större delen av sin livslängd. Stjärnbildningsaktiviteten är en grundläggande process som driver utvecklingen av galaxer och universum som helhet.