stilanalys

Stilanalys är en systematisk studie av hur stil uttrycks i språket och hur den påverkar upplevelsen av en text eller talad framställning. Den är ofta en del av stilistik eller stilistisk analys inom litteraturvetenskap, lingvistik och medievetenskap. Huvudfokus är hur val av ord, meningsbyggnad, grammatiska mönster och retoriska grepp formar betydelse och ton.

Centrala aspekter är lexikal stil (ordval), syntax (meningslängd och konstruktion), morfologi och funktionella ord, syntaktisk komplexitet samt retoriska medel som metafor, ironi och upprepning. Även ton, register, berättarperspektiv, röst och koherens påverkar hur texten upplevs. Stilanalys kan vara kvalitativ (när man tolkar betydelser och avsikter) och kvantitativ (till exempel stilometri).

Metoder: kvalitativ närläsning där man systematiskt noterar stilistiska drag; kvantitativ analys med korpusbaserad statistik, frekvenser av funktionella ord, meningslängder, ordlängder, interpunktion och andra signaturdrag. Jämförelse med referensverk eller författarprofiler används ofta i attributionsstudier.

Tillämpningar: ofta inom litteraturvetenskaplig analys, författarskapsbedömning, tids- och genrebeller, översättningsstudier, språkplanering och medieanalys av varumärkesröst eller journalistisk stil. Stilanalys kan också hjälpa till att kartlägga språkliga förändringar över tid.

Praktiska överväganden: processen innebär vanligtvis definiering av syftet, urval av textprover, identifiering av relevanta stiltrender och tolkning i kontext. Utmaningar inkluderar genretillhörighet, översättningens påverkan samt variation inom enskilda författares verk.