sensorstorlek

Sensorstorlek avser den fysiska storleken på bildsensorn i digitala kameror. Storleken bestämmer hur mycket ljus sensorn kan samla, hur stor bildvinkel som kan uppnås med en given brännvidd, och hur skärpedjupet samt bildkvaliteten upplevs. Generellt ger större sensorer bättre prestanda i svagt ljus och ett bredare dynamiskt omfång, samtidigt som de ofta ger mer behaglig bokeh. Mindre sensorer ger oftare större skärpedjup och kompakta system, men kan visa mer brus i högre ISO och smalare tonomfång.

Vanliga sensorstorlekar inkluderar fullformat/36x24 mm (diagonal cirka 43 mm); APS-C cirka 22–24 x 14–16 mm (diagonal cirka 27–28 mm); Micro Four Thirds cirka 17,3 x 13,0 mm (diagonal cirka 21,6 mm); 1-tums typ cirka 13,2 x 8,8 mm (diagonal cirka 15,9 mm); 2/3-tums cirka 8,8 x 6,6 mm (diagonal cirka 11,0 mm); 1/2,3-tums cirka 6,2 x 4,6 mm (diagonal cirka 7,7 mm). Smartphones har ofta ännu mindre sensorer.

Crop factor och fältdynamik: I praktiken används crop factor för att jämföra med fullformat. En mindre sensor ger en beskärningseffekt som gör att samma objektiv ger en snävare bildvinkel jämfört med fullformat. Vanliga värden är cirka 1,5x för många APS-C-sensorer och cirka 2x för Micro Four Thirds. När man vill jämföra brännvidder används ofta brännviddsomvandling: en 50 mm-lins på en fullformat blir ungefär 75 mm ekvivalent på en APS-C.

Sensorstorlek påverkar också skärpedjup och brusprestanda: större sensorer kan uppnå liknande skärpedjup med längre brännvidder men i allmänhet bättre prestanda i ljussvaga scener och bättre dynamiskt omfång. För mindre sensorer kan förluster kompenseras av ljusstarka objektiv och modern bildbehandling.