sårbarhetshantering

Sårbarhetshantering är en systematisk process för att identifiera, utvärdera och åtgärda säkerhetsrelaterade svagheter i informationsteknologiska miljöer. Syftet är att minska risken för obehörig åtkomst, dataläckage och driftstopp. Processen omfattar kartläggning av tillgångar, bedömning av sårbarheter, prioritering, åtgärder och uppföljning.

Typiska tillgångar inkluderar arbetsstationer, servrar, nätverk, applikationer, molntjänster och tredjepartskomponenter. Sårbarhetshantering är vanligtvis kontinuerlig och återkommande genom hela livscykeln för informationstillgångar.

Cykeln består av inventering, identifiering av sårbarheter genom skanning och annan kännedom, bedömning och prioritering av risk (vanligen med CVSS och affärsvärde), åtgärder som patchar eller konfigurationsändringar, verifikation och stängning av ärenden samt övervakning och rapportering.

Styrning och ramverk innebär policyer, roller och ansvar, samt efterlevnad av standarder som NIST SP 800-53, ISO/IEC 27001 och CIS. Viktiga mätvärden inkluderar tid till åtgärd, andel åtgärdade sårbarheter, antal öppna sårbarheter och täckning av kritiska system.

Utmaningar inkluderar höga antal sårbarheter, falska positiva, resursbegränsningar och förändringshastighet i moln- och DevOps-miljöer. Framgång byggs på automatisering, integrerad patchhantering, riskbaserad prioritering och nära samarbete mellan säkerhet, IT och utveckling.

Genom kontinuerlig sårbarhetshantering minskar den samlade exponeringen mot hot, stärkt säkerhetsnivå och bättre stöd för regelverk och affärsdrivna krav.