säkerhetsmarkeringar

Säkerhetsmarkeringar är symboler, färger och text som används för att kommunicera risker, förbjudna handlingar och skyddsinstruktioner inom olika miljöer, till exempel arbetsplatser, byggnader, transport och produktförpackningar. De syftar till att ge snabb förståelse även utan språkkompetens och vid störningar i omgivningen.

Markeringarna delas vanligtvis in i olika kategorier: varningsmarkeringar som signalerar risker, förbudsskyltar som begränsar eller förbjuder handlingar, obligatoriska skyltar som visar vilken skyddsutrustning som krävs, samt information- och instruktionstavlor som guidar hur man ska göra något säkert. Färgkodning är vanligt förekommande: rött används för förbud och nödåtgärder, gult för varning, blått för åtgärder som måste följas och grönt för säkerhet eller nödutgångar.

Internationella standarder som EN ISO 7010 styr hur piktogram och symboler ska se ut för att vara igenkännbara över språkgränser. För kemikaliesäkerhet används ofta GHS-symboler (Globally Harmonized System) tillsammans med varningar om faror och säkra hanteringsrutiner. Sverige och EU har implementerat dessa standarder i arbetsmiljö- och vägskyltprogram.

Utformning och placering av säkerhetsmarkeringar är avgörande för effekt. De bör vara tydligt synliga på lämplig höjd, läsbar på avstånd, tåliga mot väder och nötning samt placeras där personer vanligtvis befinner sig eller där risker förekommer. God tillgång till tydliga markeringar minskar risk för missförstånd och främjar säkerhet.