råjärnet

Råjärn, ofta kallat råjärn, är den orefinerade järnprodukten som bildas i en masugn när järnmalm reduceras med kolhaltigt bränsle, vanligtvis koks, tillsammans med kalksten som flux. Smältjärnet rinner ner till masugnens botten och tappas upp i formar. Produkten kännetecknas av hög kolhalt och närvaro av föroreningar som kisel, svavel, fosfor och mangan. Den höga kolhalten gör råjärnet mycket hårt och sprött, vilket gör det olämpligt som direkt användbart konstruktion- eller verktygsmaterial i sin råa form.

Namnet råjärn härstammar från den historiska tappningsmetoden, där flera små järnblock tappades i en gemensam tappkanal och bildade ett mönster som kom att beskrivas som pig iron.

Råjärn används huvudsakligen som råvara för vidare metallbearbetning. För att producera stål minskar man kolhalten och avlägsnar andra föroreningar i processer som basisk syrgasugn eller elektrisk ljusbågugn. Vid gjutjärnsframställning används råjärnet i kombination med kontroll av kol- och kiselinnehåll samt kylförhållanden för att få olika typer av gjutjärn.

Produktion av råjärn är energikrävande och medför betydande koldioxidutsläpp. Modern masugnsteknik fokuserar på ökad effektivitet och minskade miljöbelastningar.