ränteinkomster

Ränteinkomster är intäkter som uppkommer när pengar lånas ut eller när innehav av räntesparande instrument ger avkastning i form av ränta. Vanliga källor är bankkonton och andra insättningar med sparränta samt räntebärande instrument som stats- och företagsobligationer, certifikat och finansieringslån. Även upplåning och låneavtal där långivaren får ränta på ett kredittag kan generera ränteinkomster i långivarens portfölj. Ränteinkomster kan uppkomma som löpande ränta eller som upplupen ränta under en viss period.

Ur redovisnings- och bokföringssynvinkel klassificeras ränteinkomster oftast som intäkter i resultaträkningen för företag och som inkomst i privatekonomin för hushåll. I finansiell rapportering regleras de ofta på grundval av upplupen tid, dvs. räntan redovisas när den tjänas oavsett när den betalas. För offentliga eller institutionella aktörer kan ränteinkomster ingå i den samlade kapitalinkomsten och påverka offentliga finanser och statsbudgeten.

Skattemässigt behandlas ränteinkomster i många ljurisdiktioner som kapitalinkomster. I Sverige beskattas ränteinkomster vanligtvis som kapitalinkomst med en skattesats omkring 30 procent, beroende på den lokala skatterätten och specifika regler. Intressen i olika instrument och deras beskattning kan skilja sig åt, särskilt vid internationella investeringar eller särskilda ränteskydd.

Ekonomiskt spelar ränteinkomster en central roll för hushållen och företagens finansiering och sparande. De påverkas av ränteläget, inflationsförväntningar och kreditrisker. Förändringar i centralbankens styrräntor kan därför snabbt påverka avkastningen på räntebärande tillgångar och därmed den sammanlagda inkomstbasen.