riksdagsledamot

Riksdagsledamot är en person som sitter i Sveriges riksdag, den nationella lagstiftande och kontrollerande församlingen. Ledamöterna väljs i allmänna val och tillhör oftast ett politiskt parti; en del kan vara oberoende. Titeln används om de som äger en plats i riksdagen.

Mandat och val: Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs för fyra år. Valet sker genom proportionell representation över landet, i olika valkretsar, där partiernas listor fördelar mandat i riksdagen. Ledamöterna tillhör olika partigupper och arbetar i utskott och i plenisalen.

Arbetsuppgifter: Riksdagsledamöternas huvudsakliga uppgifter är att stifta lagar, besluta om statens budget och granska regeringen. De deltar i plenarsammanträden, lämnar in och behandlar motioner och egna förslag till ny lagstiftning. I utskotten behandlas frågor mer ingående, där ledamöterna arbetar med sakkunniga och förbereder ärenden innan beslut i kammaren. De upprätthåller kontakt med väljarna och företräder deras intressen.

Kontroll och öppenhet: Riksdagen granskar regeringens arbete genom interpellationer, frågor och olika granskningsinsatser. Arbete och beslut i riksdagen är offentliga; protokoll, ljud- och bildmaterial samt beslutsunderlag görs tillgängliga för allmänheten. Genom dessa mekanismer upprätthålls demokratisk ansvarighet och transparens i den offentliga förvaltningen.