responsförmågan

Responsförmågan är ett begrepp inom etik, kognitionsvetenskap och rättsvetenskap som används för att beskriva den förmåga hos en agent att förstå och svara på moraliska skäl samt att hållas ansvarig för sina handlingar. Begreppet kan avse både moralisk agency — förmågan att bedöma rätt och fel och handla i enlighet med etiska överväganden — och juridisk ansvarsförmåga, det vill säga den som krävs för att hållas ansvarig enligt lag.

I filosofisk diskussion kopplas responsförmågan ofta till reflektion över konsekvenser, intentioner och förståelse av andras rättigheter och behov. Den anses vanligtvis ligga på ett spektrum snarare än vara en ja/nej-egenskap: olika nivåer av förståelse och kontroll kan vara tillräckliga för ansvar i varierande grad. Debatten rör frågor om fri vilja, determinism och vilka faktorer som kan stärka eller underminera en persons förmåga att svara på moraliska skäl, såsom intelligens, utbildning, sociala sammanhang och psykisk hälsa.

Praktiskt används begreppet inom rättsväsendet för att avgöra när någon är ansvarig för sina handlingar, samt i diskussioner om barns eller personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Vissa kulturer och rättssystem betonar sociala och kontextuella faktorer vid bedömningen av ansvarsförmåga, vilket kan leda till varierande nivåer av ansvar eller befrielse. Begreppet är även relevant i samtida etiska debatter om artificiell intelligens och djurens rättskapacitet.