reservekriterier

Reservekriterier är de regler och principer som används för att bestämma vilken nivå av reserver som ska hållas för att täcka osäkerheter i ekonomisk planering, projektarbete eller offentliga finanser. De anger när och hur mycket pengar som bör avsättas för oförutsedda kostnader och framtida åtaganden, samt hur reserverna ska användas och övervakas.

Vanliga typer av reserver är kontingensreserver (för risker i ett projekt eller verksamhet), förvaltningsreserver (för okända risker eller behov av förändringar) och likviditets- eller kapitalkontoreserver (för att säkerställa likviditet eller framtida kapitalbehov).

Faktorer som ingår i reservekriterierna omfattar sannolikhet och storlek av risker, tidshorisont, riskaptit och regler eller redovisningskrav. Andra överväganden är historiska data om förluster, känslighetsanalyser och scenariostudier. Praktiskt används ofta metodval som probabilistisk analys, scenarioplanering eller Monte Carlo-simulering.

Vid tillämpning identifieras risker, deras potentiella kostnader uppskattas och mål- eller tröskelvärden sätts. Reservbeloppet bestäms utifrån de valda metoderna och kriterierna används för att avgöra när reserver får användas och när de behöver uppdateras eller omfördelas.

Exempel: en kommun som avsätter en kontingensreserv för oförutsedda underhållsbehov, eller ett bygge som kräver en procentuell kontingens på budgeten. Begränsningar av reservekriterierna inkluderar osäkerhet i uppskattningar, kostnader för att hålla reserver och risker för över- eller underreserve. God styrning och regelbunden uppföljning är viktiga för att säkerställa relevanta och transparenta reserver.