reliabilitetsanalyser

Reliabilitetsanalyser är en samling metoder och tekniker som används för att bedöma, förutsäga och förbättra tillförlitligheten hos produkter, system och processer. Syftet är att förstå hur sannolikt det är att ett fel uppkommer, hur snabbt det uppstår och vilka konsekvenserna blir, så att design, underhåll och livscykelkostnader kan optimeras.

Vanliga tillvägagångssätt inkluderar kvalitativa bedömningar som FMEA (Failure Mode and Effects Analysis) och Fault Tree Analysis (FTA), samt kvantitativa metoder som Weibull-analys, livslängdsdataanalyser (inbegripet accelererade livstest), Reliability Block Diagrams och överlevnadsanalys. Data används för att uppskatta mått som MTBF (Mean Time Between Failures), MTTF och felrate, samt för att bygga modeller av felutveckling över tid.

Reliabilitetsanalyser används inom en rad olika områden, bland annat tillverkning, fordons- och flygindustrin, mjukvaruutveckling och energi. Genom ett systematiskt arbetssätt kan man identifiera kritiska komponenter, planera underhåll och införa livscykelbaserad design för att minska driftstopp och kostnader samt förhöja säkerhet och prestanda.

Begränsningar inkluderar osäkerhet i data, modellantaganden och hur man extrapolerar resultat till nya situationer. Det krävs ofta samarbete mellan design, produktion och underhåll samt följsamhet mot relevanta standarder och riktlinjer, inklusive internationella reliabilitetsstandarder inom IEC/ISO-området.