pulssändningar

Pulssändningar är en transmissionsmetod där energin överförs i korta, avgränsade tidsintervaller medan det mellan pulserna oftast är tyst. Pulsformen kan vara rektangulär, Gaussisk eller annan kontur, och de viktigaste parametrarna är pulsbredden (PW), repetitionerfrekvensen eller pulsperioden (PRF) samt amplituden. Genom att variera PW och PRF kan man styra tidsupplösning, räckvidd och energinivå i signalen. Beräkning av växlingens genomsnittliga effekt används ofta för att bedöma energiförbrukning och spektral påverkan.

Egenskaperna hos pulssändningar inkluderar hög toppenergi vid varje puls, vilket kan ge god räckvidd och god tidsupplösning. De är ofta bredbandsimpulsiva, vilket kräver stor bredbandig mottagarkrets och noggrann tidssynkronisering. Pulsbaserad kommunikation kräver anpassning av mottagarens tidsstruktur och kan vara känslig för jitter och multippath.

Användningsområden finns inom flera domäner. Inom radar och sonar används pulssändningar för att uppnå god upplösning och avståndsbedömning via tidsdominans. Inom ultraljud och medicinsk diagnostik används pulser för att skapa ekon som används för bildgivning. Inom telekommunikation används impulstjänster och impulsliknande modulationstekniker, exempelvis impulsländrad kommunikation och impulsbaserad ultrabredbandskommunikation (IR-UWB). Även optiska system kan använda pulssändningar för hög intensitet och tidsbaserad information.

Sammanfattningsvis är pulssändningar en flexibel signaltyp som passar applikationer där tidsupplösning, energi per puls och bredbandskapacitet är centrala. Utmaningar inkluderar krav på exakt tidsstyrning och bredbandsanpassning i både sändare och mottagare.