primärfrekvensreglering

Primärfrekvensreglering är den omedelbara och automatiska reglering av elkraftsystemets frekvens som uppstår när balansen mellan produktion och förbrukning avviker från den nominella frekvensen. Den verkar utan central styrning och bygger på att varje generators styrsystem reagerar på frekvensförändringen genom att justera den mekaniska insatsen och därigenom den producerade effekten.

Principen bygger på droop-kurvor, där varje generator har en viss känslighet så att en given frekvensavvikelse leder till en proportionell ökning eller minskning av utflödet. Denna fördelade respons gör att många olika generationselement deltar i regleringen, vilket ökar systemets stabilitet och minskar risken för stora frekvensnedslag. Responsen inträffar vanligtvis inom några få sekunder och består delvis av den mest mekaniska och inerciella reaktionen från de roterande massorna i turbinerna samt den snabba aktiveringen hos styrsystemet.

Primärregleringen syftar framför allt till att begränsa och dämpa frekvensavvikelser, inte att exakt återställa frekvensen till nominellt läge. Efter att den initiala reaktionen har skett övergår arbetet till sekundärfrekvensreglering (automatisk frekvensstyrning, AGC) som återställer frekvensen till nominal och Koordinerar kraftbalansen mellan områden. Tertiärreglering kan sedan göras för ekonomisk optimering och återställning av reserver.

I moderna system bidrar även inverterbaserade och förnybara källor till primärregleringen genom styrsystem eller syntetisk inerti, vilket stärker stabiliteten trots förändrade produktionsegenskaper.