observationskänslighet

Observationskänslighet, eller känslighet för observation, syftar på den förändring i beteende eller prestation som kan uppstå när en individ är medveten om att hen blir observerad. Fenomenet är väl dokumenterat inom psykologi och sociologi och kan påverka både människor och djur. Denna känslighet kan leda till att beteendet blir mer kontrollerat, formellt eller till och med förändrat för att passa förväntningarna hos observatören.

Ett klassiskt exempel på observationskänslighet är Hawthorne-effekten, som uppstod under studier på Western Electric:s fabriker på 1920- och 1930-talen. Arbetare presterade bättre när de visste att de blev observerade, vilket visade att medvetenheten om observation i sig kan påverka resultatet. Effekten har sedan dess blivit grundläggande inom forskningsdesign för att undvika snedvridning av data.

Observationskänslighet kan också påverka experimentella resultat inom biologisk forskning, där djur eller försökspersoner kan ändra sitt naturliga beteende när de känner sig observerade. För att minimera denna effekt använder forskare ofta metoder som dolda observationer, automatiserade mätningar eller tränade observatörer som inte påverkar försökspersonerna.

Fenomenet är särskilt relevant inom kvalitativ forskning, där forskare studerar beteende i naturliga miljöer. För att undvika att påverka resultatet kan forskare använda sig av deltagande observation eller långvariga studier där försökspersonerna gradvis blir vana vid närvaron av observatören. Observationskänslighet är således en viktig faktor att beakta vid utformning och genomförande av studier för att säkerställa validitet och reliabilitet i resultaten.