næringsprofiler

Näringsprofiler är systematiska metoder för att klassificera livsmedel utifrån deras näringssammansättning. Syftet är att underlätta jämförelser mellan produkter, vägleda konsumenter i kostval och stödja policyarbete som rör livsmedelsmarknadsföring, folkhälsa och skolmåltider. En näringsprofil ger ofta ett sammanvägt mått på hur näringsrikt ett livsmedel är jämfört med andra produkter.

Modellerna bygger vanligtvis på poängbaserade eller klassificerande system där positiva egenskaper (till exempel fiber, frukt- och grönsaksinnehåll och fullkorn) vägs mot negativa egenskaper (tillsatt socker, natrium och mättat fett). Resultatet är en profil eller ett betyg som gör det möjligt att jämföra produkter enligt en enhetlig standard.

Användningar inkluderar märknings- och marknadsföringsregler, stöd till offentliga måltidsprogram och beslut i handelns etikfrågor. I praktiken varierar modellen mellan länder och sammanhang, och valet av faktorer påverkar hur produkter bedöms.

Internationellt används olika nutrient profiling-modeller för att reglera reklam riktad till barn, vägleda konsumenter och stimulera hälsosammare val. Exempel inkluderar Health Star Rating i Australien/Nya Zeeland samt olika nationella eller företagsbaserade poängsystem. Kritiker menar att förenklingar kan missa helheten i kosten, att kulturella kostvanor inte fångas och att systemet kan påverkas av kommersiella intressen.

I Sverige diskuteras näringsprofiler främst i samband med livsmedelsmärkning och folkhälsomål och diskuteras av Livsmedelsverket och forskningsmiljöer som bedriver policyarbete.